Barnets andning kan påverkas under vissa omständigheter vid bärande. Med anledning av barnets anatomi kan en suboptimal positionering leda till en blockerad luftväg. Med anledning av barns fysiologi är de känsligare för andningspåverkan, vilket kan och har lett till incidenter med dödlig utgång. Fyra riskfaktorer har påtalats i forskning: prematuritet, barn yngre än 4 månader, födelsevikt under 2500 g samt redan befintliga andningssvårigheter.

Bild: Ulrika – Nära Bebis.

Fall kan och har lett till incidenter med skadlig utgång vid bärande. För barnet handlar det främst om bärdonet i sig och dess användning. För den som bär kan bärandet utgöra en ökad risk för att snubbla.

Omgivning, aktivitet & rörelse kan behöva anpassas vid bärande för att säkerställa barnets obehindrade andning och fria luftväg samt minimera risken för fall och skador för er båda.

Barnets hud och vävnader kan påverkas av bärdon, genom tryck och skav. Detta bör undvikas och minimeras men i vissa fall ageras på och diskuteras med lämplig vårdinstans. Bärdon, oavsett storlek på sittyta, utgör inte en risk för att barnet ska utveckla medfödd höftledsdysplasi.

Vill du läsa mer ingående så finns det mer information nedan.


ANDNING 
En välfungerande och obehindrad andning är essentiellt, självklart även vid bärande. Vid allt barnbärande är det av yttersta vikt att säkerställa en fri luftväg och obehindrat andningsarbete för barnet.

Andningen fyller primärt två funktioner för kroppen, att ta in syre (inandning) samt att göra sig av med koldioxid (utandning). Inandningen brukar beskrivas som aktiv, och görs framförallt med hjälp av diafragman som drar ihop sig, vid utandning slappnar muskulaturen istället av och brukar därför beskrivas som passiv. Bröstkorgen och revbenen bildar ett skydd runt lungorna så att de kan röra sig fritt i takt med andetagen. Mellan revbenen finns även muskler som kan hjälpa till lite extra med andetagen om det skulle behövas. Ett nyligen fött (/nyfött: 0-4 mån) barns andning är till stor del central (signaleras från hjärnan) och kan därför beskrivas mer som en reflex än som ett reglerande av syre och koldioxid. I takt med att barnet mognar övergår detta i att kroppen känner av och signalerar när andningen behöver ökas för att svara mot kroppens behov (exempelvis vid ansträngning).

Luftvägar
Luftvägen är hela den väg som luft behöver ta sig för att ett gasutbyte (upptag av syre och utvädring av koldioxid) mellan kroppen och den yttre miljön ska kunna ske. Luftvägen innefattar därför hela vägen från näsa och mun, genom svalget, struphuvudet, luftstrupen (trachea), luftrören (bronkerna) till allt mindre storlek (bronkioler) ner till själva lungan och lungblåsorna (alveolerna), och förstås även samma väg upp och ut igen. Luftvägen brukar delas in i övre (från näsa/mun till svalg) och nedre (struphuvud till luftrören).

Ett nyligen fött barn andas framförallt genom sin näsa, så kallat “obligat näsandare”, och fortsätter att göra så fram till cirka 6 månaders ålder, vilket är en del i varför de yngre barnen kan få det tufft vid en förkylning med nästäppa. De nedre luftvägarna kan bli påverkade om barnet exempelvis har astma och luftrören blir inflammerade, eller vid en lunginflammation (pneumoni).

Vad innebär risk för luftvägarna? Vad är den faktiska risken?
Barn har både en mjukare luftstrupe och smalare luftväg än vuxna. Den mjukare luftstrupen, i kombination med ett stort huvud och otillräcklig kraft att själva hålla upp huvudet gör att barn, framför allt under de första månaderna kan hamna i  en sådan kroppsposition att luftstrupen viks och blir ofri, ingen luft kan således ta sig ner eller upp. Detta är orsaken till att det vid bärande ska undvikas att barnets haka vilar på hens bröstkorg. Den smalare luftvägen gör att barn är känsligare för svullnad än vuxna, eftersom luftvägens totala diameter minskar i och med svullnaden, en svullnad på 1 mm ger mer symptom om luftvägens diameter är 4 mm (barn) än 8 mm (vuxna).

Bärdockans haka vilar på bröstkorgen, det blåa sugröret är vikt såsom luftstrupen riskerar att bli i denna position.
Bild: Ellinor – The Nursling Thing

Vad behöver vi vara uppmärksamma på och varför?
Ett barn som behöver jobba med andningen kan exempelvis låta på ett annat sätt, andningen kan låta väsande, kvidande eller pipande (ofta vid svullnad). Barnet kan andas med munnen, ha munnen öppen och göra ett kluckande eller stånkande ljud och nästan svälja luften (ofta vid nästäppa), barnet kan vilja luta huvudet extra mycket bakåt och kan även ha så kallade indragningar (d.v.s. använda andra muskler än de vanliga för att andas). Indragningar innebär att exempelvis magmusklerna, musklerna mellan revbenen, eller axlarna används för att hjälpa diafragman att skapa andetag, indragningar eller användande av andra muskler för att hjälpa till kan ske både vid in- och/eller utandning. Behöver barnet kämpa länge med andningen blir det förstås trött eftersom så mycket energi läggs på att andningsarbetet.

Det är också viktigt att säkerställa att luften kan cirkulera fritt runt barnets ansikte. Stänger man exempelvis in barnet under den vuxnas jacka finns det en risk att barnet återandas sin egen utandningsluft, som då har en lägre halt av syre och en högre halt av koldioxid än vad som är lämpligt.
Barn skiljer sig från vuxna genom att de kan sägas vara känsligare för sjunkande eller låg syresättning. En alltför låg syresättning kan (om den fortgår) leda till att även pulsen saktar ner, vilket kan leda till en ond spiral av ytterligare sjunkande syresättning och puls. Ett barn som kämpar med sin andning och är trött av att ha kämpat under en tid kan eller orkar inte alltid signalera att det behöver hjälp eller stöd. Incidenter med dödlig utgång med burna barn har inträffat och det uppges ha passerat mellan 10 och 60 minuter (median 18 min, medel 26 min) sedan barnets välmående kontrollerats (Batra, Midgett & Moon, 2015). Uppsikt är därför av yttersta vikt när man bär barn, särskilt om barnet har en eller flertalet riskfaktorer.

Kroppens position som påverkar luftvägar och andning?
Barnet som bärs kan behöva stöd för att bibehålla en bra kroppsposition, behovet av stöd är förstås individuellt och kan variera mellan tillfällen (exempelvis vid sjukdom eller när barnet somnat). Stödet handlar om att hjälpa barnet att inte sjunka ihop vilket kan riskera en ofri luftväg och/eller ett försvårat andningsarbete. Stöd uppnås dels genom att barnet bärs mot förälderns kropp, ett eventuellt bärdon håller barnet tight mot förälderns kropp samt att barnet skyddas från att falla ihop åt sidorna i ett eventuellt bärdon. Stöd för att behålla kroppsposition behöver vägas av både mot barnets ålder och mognad såväl som individuella behov.

Bild: Ellinor – The Nursling Thing

Barn har ett större huvud i förhållande till sin kropp om man jämför mot vuxna, framförallt har de ett mer framträdande bakhuvud än vuxna. Det finns därför en risk för ofri luftväg om barnets huvud hamnar framför dess mittlinje, genom att även en liten förflyttning framåt genom lättare tryck mot det framträdande bakhuvudet kan leda till att barnets haka pressas mot barnets bröstkorg. Det här är en del av orsaken till att så kallade “bag-slings” inte rekommenderas länge, då barnets liggande position riskerar att bärdonet trycker barnets huvud framåt så att barnets haka pressas mot dess bröstkorg.

Bärdocka i sjal som sjunkit ihop och inte sitter tillräckligt tight mot bäraren, hakan är nedtryckt mot barnets egen bröstkorg då axelpasset trycker barnets bakhuvud framåt och nedåt. Skulle resterande pass fällas upp skulle barnets ansikte inte vara synligt för bäraren och luften skule inte kunna cirkulera helt fritt.
Bild: Ellinor – The Nursling Thing

RISKFAKTORER
De riskfaktorer som presenteras här är grundande på den forskning och analys som utförts utifrån de incidenter som inträffat med barn som bärs i bärdon. De faktorer som nämns har varit överrepresenterade och/eller bidragit till att barnen varit mer känsliga vilket bidragit till händelseförloppet.

  1. Prematuritet (att vara för tidigt född, innan graviditetsvecka 37).
  2. Barn under fyra månaders ålder.
  3. Låg födelsevikt (födelsevikt under 2500 gram i enlighet med WHOs definition).
  4. Andningspåverkan (kan vara både p.g.a. sjukdom och fysiska variationer).
  5. Utebliven repositionering efter amning (barnet har inte återförts till en upprätt position efter amning i bärdon).

Bild: Ellinor – The Nursling Thing

FALL
En annan typ av incidenter som rapporterats om med koppling till bärande är fall, både av typen att barnet som bärs faller men även att den vuxna som bär faller med barnet i bärdon. Viktiga faktorer är att bärdonet passar barnets storlek (inte bara att barnet uppfyller kravet på minimivikt), att bärdonet är i gott skick samt att aktiviteten anpassas efter att den vuxna samtidigt bär på ett barn i bärdon.

  1. Barn som faller
    Barn som ramlar ur bärdonet har bland annat rapporterats bero på bärdonets kondition och hållbarhet, där exempelvis strukturella delar av bärdonet brustit eller öppnats, såsom blixtlås, stygn, tyg, låsringar, knappar eller knäppen. Det har även rapporterats att öppningar för ben (i bärselar) varit för stora och barnen glidit ut därigenom.
    Beskrivningar av barn som faller ut när bärdonet förflyttas (exempelvis från mage till rygg), under pågående knyt/knäppning, vid positionering av barnet eller när den som bär böjer sig har beskrivits. För barn yngre än 12 månader beskrivs skador i och på huvud och ansikte i relation till fall, troligen relaterat till att barnets huvud utgör en så pass stor del av barnets kropp samt en ännu ej tillräcklig förmåga hos barnet att ta emot sig med exempelvis armarna.
  2. Bärare som faller med barnet
    Att den som bär ramlar när barnet sitter i bärdonet har rapporterats och beskrivs vara vanligare när barnet i fråga är under 6 månader gammal. Att den vuxna/föräldern ramlar beskrivs även vara vanligare i relation till bärdon än andra typer av barnrelaterade produkter. Viktigt att tänka på vid denna typ av fall är att barnet kan vara hindrat från att skydda sig (med anledning av att eller hur det sitter i bärdonet), att den som bär kan falla så att barnet hamnar under denne samt att avståndet från barnet till marken blir längre och därmed kan innebära mer momentum när den vuxna faller.

OMGIVNING & AKTIVITET
När ett barn bärs kan aktiviteter behöva anpassas och du som bärare kan behöva utvärdera omgivningen runt omkring er.

  1. Barn som tar tag i saker vid bärande
    Barn som bärs kommer upp till en annan höjd än vad de vanligtvis är på, incidenter finns beskrivna av barn som bärs i bärdon och då når exempelvis grytor eller vattenkokare vilka de har vält/flyttat på och skadat sig på det varma innehållet.
  2. Omgivningen
    Omgivningen kan uppfatta dig och barnet annorlunda och därför reagera annorlunda. Incidenter har exempelvis inträffat med hundar som bitit barn som burits i bärdon.
  3. Yttre påverkan
    När barnet bärs hamnar det utanpå din kropp, det kan därför vara svårt att till fullo ha en uppfattning om vart barnets kropp hamnar i förhållande till omgivningen. Exempelvis har det rapporterats om barn som skadats på dörrposter när den vuxna missbedömer avståndet eller hur långt ut barnets kropp är.
  4. Bärande persons rörelse
    Hur den vuxna som bär rör sig kan påverka barnet, exempelvis finns det rapporter om barn som skadat sig när den vuxna böjt sig framåt (med barnet buret mage mot mage), benen har i detta läge hamnat ofördelaktigt och kommit till skada. Likaså finns det beskrivet barn som skadats när de sitter på den vuxnas rygg och denne böjer sig framåt. Beroende på barnet kan det även vara svårt för barnet att parera den vuxnas rörelser. Det är därför av vikt att den vuxna anpassar sina rörelser efter att denne bär på ett barn.
  5. Aktiviteter med mycket rörelse
    Aktiviteter som innebär mycket rörelse är oftast svåra att kombinera med att samtidigt säkert bära ett barn, om de är möjliga att utföra är stora anpassningar och överväganden på sin plats. Orsakerna är kanske inte alltid aktiviteterna i sig utan snarare att de faktorer som nämnts ovan blir svårare att motverka när det är mycket rörelse i aktiviteten.

PÅVERKAN FRÅN BÄRDONET
Bärdonet kan i vissa fall ge upphov till ett tryck mot eller på barnets kropp så att vävnad och/eller hud påverkas. Barn kan precis som vuxna få tryck som huden kompenserar för, exempelvis som efter resåren på strumpor, och detta kan förstås även uppkomma av ett bärdon eller delar av ett bärdon. Denna typ av tryck och märken på huden ska börja avta så fort trycket lättas eller tas bort och är då ofarliga.

Har trycket nått djupare och påverkat vävnaden, lämnat blåmärken eller små blödningar i huden eller gjort att exempelvis barnets underben svullnat (pga av stas) indikerar det att trycket eller påverkan från bärdonet är större än vad huden kan kompensera och skydda för, detta är en absolut indikation på att situationen behöver ses över. Det behöver avgöras om problemet härrör från barnet eller bärdonet, bör alltid påtalas till exempelvis BVC-sköterska för kännedom samt vid behov rådgöras med sjukvården. Det har beskrivits incidenter där barn uppvisat “Rumpel-Leed fenomen” efter att ha burits i bärdon, denna typ av påverkan kan även uppstå vid vissa allvarliga sjukdomar och det är därför av vikt att kartlägga orsak och bakgrund.

Medfödd höftledsdysplasi (eller höftledsluxation, eller höftledsinstabilitet) är ett återkommande ämne i relation till bärande. En farhåga har varit att bärdon med en smal sittyta skulle kunna orsaka höftledsdysplasi, för denna farhåga finns det i dagsläget ingen vetenskaplig grund eller misstanke då tillståndet är medfött. Bärdon med en bred sittyta har av vissa framhållits som ett alternativ och/eller komplement till de behandlingar som erbjuds idag, detta då den position som höftleden hamnar i när barnet sitter i ett bärdon med bred sittyta kan likna den som uppnås när barnet placeras i Frejka-byxa, von Rosen skena eller liknande. I Sverige screenas samtliga nyfödda barn på BB och via BVC för höftledsdysplasi.

Referenser (Mer läsning hittar du under Publikationer…)
Batra, E. K., Midgett, J. D., & Moon, R. Y. (2015). Hazards Associated with Sitting and Carrying Devices for Children Two Years and Younger. The Journal of Pediatrics, 167(1), 183–187. 

BCIA – Baby Carrier Industry Alliance. (2015). NEISS Data: CPSC-Compiled Incident Reports. Hämtad 20-05-02 från https://babycarrierindustryalliance.org/neiss-data-cpsc-compiled-incident-reports/

Bergounioux, J., Madre, C., Crucis-Armengaud, A., Briand-Huchet, E., Michard-Lenoir, A. P., Patural, H., … Rambaud, C. (2015). Sudden deaths in adult-worn baby carriers: 19 cases. EUROPEAN JOURNAL OF PEDIATRICS, 174(12), 1665–1670. 

Cote, A., Bairam, A., Deschenes, M., & Hatzakis, G. (2008). Sudden infant deaths in sitting devices. ARCHIVES OF DISEASE IN CHILDHOOD, 93(5), 384–389. 

Feldman & Shepherd. (2013). Hämtad 20-05-02 från https://feldmanshepherd.com/results/8-million-settlement-for-death-of-infant-in-baby-sling/ samt https://feldmanshepherd.com/news/infant-sling-death-lawsuit-ends-in-8-mil-settlement/

Fettweis, E. (2010). Hämtad 20-05-03 från https://hipdysplasia.org/developmental-dysplasia-of-the-hip/prevention/baby-carriers-seats-and-other-equipment/hip-healthy-products/attachment/uber-das-tragen-dr-fettweis-english-translation/

Frisbee, S. J., & Hennes, H. (2000). Adult-worn child carriers: a potential risk for injury. Injury Prevention: Journal Of The International Society For Child And Adolescent Injury Prevention, 6(1), 56–58. 

Gaw, C. E., Chounthirath, T., & Smith, G. A. (2017). Nursery Product-Related Injuries Treated in United States Emergency Departments. PEDIATRICS, 139(4). 

Ho, V. P. Y., Chong, J. H., Bishnoi, P., Koh, M. J. A., & Wong, S. M. Y. (2020). Rumpel-Leede Phenomenon-An alarming rash with benign etiology in 4 healthy infants. Pediatric Dermatology, 37(1), 150–152. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1111/pde.14010

Madre, C., Rambaud, C., Avran, D., Michot, C., Sachs, P., & Dauger, S. (2014). Infant deaths in slings. European Journal of Pediatrics, 173(12), 1659–1661. 

Maqueda Castellote, E., Gili Bigatà, T., Sánchez Pérez, S., & Escofet Soteras, C. (2012). [Infant suffocation associated with the incorrect use of a baby sling]. Anales De Pediatria (Barcelona, Spain: 2003), 77(6), 416–417. 

Nguyen, T. A., Garcia, D., Wang, A. S., Friedlander, S. F., & Krakowski, A. C. (2016). Rumpel-Leede Phenomenon Associated With Tourniquet-like Forces of Baby Carriers in Otherwise Healthy Infants: Baby Carrier Purpura. JAMA DERMATOLOGY, 152(6), 728–730. QUT – CARRS-Q. (2014). Parents urged to be safer with baby slings: New study. Hämtad 20-05-03 från https://www.qut.edu.au/health/about/news?news-id=70398

© SREB, text av Ellinor – The Nursling Thing, Linnea – Slinglibrary Sweden & Elin – Uppsala Bärotek.