av Linda Hed, Sjalotek Fryken

Jag läste under våren en distanskurs för sjuksköterskor om amning där ett delmoment var att skriva ett fördjupningsarbete om någonting som rör amning. Jag och en kurskamrat är båda bärabarnkonsulter så det föll sig naturligt att vi ville skriva om något som rörde amning och bärande. Vi visste att många ammar sina barn medan de bär i bärsele eller bärsjal och ville beskriva upplevelser av att amma i bärdon. Vi tänkte att kanske kunde vi få information som pekade mot att bärande kan vara något att rekommendera för att öka hälsa och välmående under amningsperioden. Kursen hade också med som krav att arbetet skulle beröra amning och hållbarhet. Hållbar amning kan vara flera saker, det självklara är att amning inte kräver några transporter eller förpackningar, men en annan del av det är att den ammande ska må bra under amningsperioden så att amningen blir hållbar psykiskt och fysiskt och inte avslutas i förtid. Världshälsoorganisationen rekommenderar helamning i sex månader och därefter delamning i upp till två år eller längre.

Vi sökte efter forskning om amning och bärande. Det är etablerad kunskap att fysisk närhet, gärna hud mot hud främjar amning eftersom det stimulerar till frisättning av hormonet oxytocin som behövs för en fungerande amning. Det är också lättare att uppfatta barnets signaler att det behöver amma när det är fysiskt nära. Vi hittade studier som visade att mammor som var mycket tid nära sina barn genom bärande och samsovning ammade mer på tidiga hungersignaler, de hade också större sannolikhet för helamning i sex månader samt fler amningstillfällen per dag. Detta är mer likt hur det är i samhällen där människorna lever på ett mer ursprungligt vis, där barnen bärs på höften en stor del av dagarna och amningstillfällena är tätare, ibland så ofta som var 15.e minut, och korta -1 till 2 minuter. Den biologiska normen för människobebisar är att bli burna, det vill säga att det är det våra hjärnor utvecklats till och på ett medfött plan förväntar sig. Studier tyder på att närheten bärande ger formar moderns förmåga att svara på tidiga amningssignaler, vilket är något som i stor utsträckning minskar risken för problem med amningen. I en italiensk studie fick en grupp mammor en bärsele samt instruktioner om hur den användes av en bärandekonsult. Jämfört med kontrollgruppen ammades de barn som burits i bärselen oftare och längre.

Vi hittade också forskning som visade att bärandets lugnande effekter kan vara ett viktigt hjälpmedel för sårbara mammor att hantera föräldrastress. Stress och amning är ingen fördelaktig kombination då det hindrar oxytocinfrisättningen som krävs för amning. Fysisk närhet har lugnande anti-stress effekter på både den som bär och barnet som blir buret. Däremot hittade vi ingen forskning om att amma barnet i bärdonet, så vi bestämde oss därför för att vi ville beskriva upplevelser av att göra det i ett nutida svensk kontext.

Vi samlade in beskrivningar av hur det kändes att amma i bärdon, om det var svårt eller lätt, om det upplevdes positivt eller negativt samt om anledningar till att amma i bärdon. Detta gjorde vi via en enkät med frågor om amning i bärdon som vi därefter delade i Facebookgruppen ”Bärsjalar” som har närmare 30000 medlemmar. De 30 första svaren analyserade vi då tiden för arbetet var begränsad, vi hade kunnat få många fler.

För att amma i bärdon på ett säkert sätt finns det en del att tänka på; Det kräver en kontinuerlig uppmärksamhet på barnet, barnets ansikte får aldrig täckas av tyg och barnets ryggrad får inte sjunka ihop så att hakan faller in mot dess bröst -då riskerar luftvägarna att komprimeras. Detta är särskilt viktigt barnets första månader innan det är starkt nog att kunna sitta själv. Efter avslutad amning skall barnet återgå till ursprungspositionen igen för ett fortsatt säkert bärande.

Så hur upplevde då de som svarade på enkäten amning i bärdon?

Det vanligaste svaret på varför de börjat amma i bärdon var att de tänkte att det skulle vara praktiskt, ofta för att de inte var hemma och/eller i en miljö där det inte var lätt att komma undan/sätta sig ned. Kanske var de ute på promenad, i en affär eller behövde följa med ett storasyskon samtidigt som bebis ville amma. En del beskrev istället hur deras barn hade lättare att komma till ro och amma om det samtidigt blev buret och att bärdonet då avlastade armar/axlar.

Upplevda fördelar med amning i bärdon var just att det var smidigt och praktiskt, barnet hade lättare att komma till ro/blev inte distraherad av annat, eller att barnet svalde mindre luft eller hade mindre besvär av reflux.

Ammande beskrev hur de blev mer mobila och till exempel kunde gå ut på promenad med hunden och samtidigt känna att de inte behövde oroa sig för om bebis skulle bli hungrig. Det var också en trygghet under resor i kollektivtrafik att veta att en kunde lugna barnet med bröstet. Flera beskrev hur det kändes bra för dem både psykiskt och fysiskt att ha möjlighet att röra sig eller pyssla lite med någonting samtidigt som de ammade, att de trots att bebis kanske maratonammade inte behövde känna sig så låsta i soffan. De kände sig stärkta av att kunna hämta något om de behövde eller låta kroppen få röra lite på sig. Bärdonen gav också avlastning för armar och axlar. En mamma sammanfattade det med att hon kunde svara på barnets signaler fort och att det underlättade livet i övrigt att kunna svara på behov från barnet och samtidigt svara på sina egna behov av rörelse/sysselsättning etc. De som hade äldre barn nämnde hur amning i bärdon underlättade att svara på storasyskonets behov. Detta blev också ett tema i vårt arbetes resultat – Att kunna tillfredställa flera behov. Min egen reflektion är att amning i bärdon kan underlätta en hållbar amning och hjälpa sådana som annars kanske funderar på att sluta amma att känna att de får ökad frihet och det fungerar för dem att amma lite längre.

Att amma kräver inlärning, att bära i bärdon likaså. I litteratur om att bära barn rekommenderas att lära sig var sak separat först för att sedan lära sig att kombinera dem. Då blir det lättare att komma över den första tröskeln och kunna uppleva fördelarna med amning i bärdon. Men vi är olika, amning i bärdon kanske inte är något för alla. Och det går utmärkt att flaskmata i bärdon.

På frågan om det var svårt att amma i bärdon beskrev en del hur de tyckte det var mycket krångligt att få till, de flesta beskrev att det kändes lite krångligt i början men att det efter lite träning blev lättare. Det blev även lättare när bebis blev lite äldre, mer stabil och kunde hjälpa till en del själv. Flera beskrev också hur bärandet blev mindre bekvämt eftersom barnets position behövde justeras, ofta innebärande att man behövde bära det längre ned. En del beskrev istället hur det var lättare än de trodde att amma i bärdon. Detta blev vårt arbetes andra tema – bärdon som en möjlighet eller hinder.

Vi frågade även hur det kändes att amma i bärdon. En del skrev ”som vanligt” eller att det var krångligt. Ett flertal beskrev att det var mysigt, både för dem själva och barnet. Flera beskrev en känsla av frihet eller att det var befriande. Att känna sig cool, oövervinnerlig eller som ”supermom” beskrevs också.

Till sist frågade vi om det varit positivt för deras upplevelser av hälsa, med en efterföljande förklaring till svaret. En definition av hälsa att må bra, och att man har möjlighet att göra både små och stora saker som har ett värde i livet. Majoriteten svarade att amning i bärdon hade varit positivt för deras upplevda hälsa. Det hade gjort deras vardag enklare, det hjälpte dem att göra sådant som måste göras, det gav dem ökad känsla av frihet, en känsla av att vara kompetent och stark, det gav avlastning för rygg och axlar, det minskade känslor av stress och att vara fast i soffan. En del svarade att det får bebis att må bra och då mådde de också bra. De som inte tyckte att det var positivt beskrev det som att det var för krångligt och obekvämt. Upplevda känslor blev vårt tredje tema.

Eftersom detta är en blogpost så jag låter några egna erfarenheter komma med. Jag har ammat fyra barn i bärdon, varierande mycket med olika barn, och jag känner igen mig i och kan relatera till så många av svaren, både de positiva och negativa. Till böket med axelremmar som inte vill bli inställda som jag önskar, till värkande rygg, till känslan av att vara oövervinnerlig när jag gett barnet det det behöver och samtidigt hållit storebror nöjd, oxytocinet som flödar och gör oss båda lyckliga och lugna. Jag blir berörd och känner en stor ömhet gentemot oss alla mödrar som kämpar och sliter och behöver vila och samtidigt kanske längtar efter att göra saker. Vi gör ett viktigt jobb. Jag vill att vi ska få känna oss som ”supermom” ibland, och ibland när vi känner oss små få tröst av barnet som är nära. Och jag vill att vi ska få möjlighet att krypa till kojs och ”långamma” barnet samtidigt som vi själva också får vila, amning i bärdon ska inte vara något som ger ökad press på oss att vara mer produktiva, det har vi redan så det räcker i detta samhälle. Utan det ska vara något som ger ökad frihet, som ger oss känslan att vara kompetenta och starka som vi fick som svar i vår enkät. Jag trodde redan innan och känner nu att jag närmar mig att veta att amning i bärdon kan vara en viktig pusselbit som underlättar livet och ger ökat välbefinnande för många under amningsperioden. Det kan bidra till en hållbar amning att vara förvissad om att kunna ge barnet det behöver oavsett vart en befinner sig, att veta att en kan gå och vattna de där blommorna om rastlösheten kryper i benen efter en timme i soffan, eller att bebis kan få en slurk trots att en befinner sig på mördarsnigeljakt med treåringen.

Hör gärna av er om ni vill veta källor eller har andra tankar, funderingar eller kommentarer.

Med kärlek!

________________________________________________________

Denna text är skriven av en medlem i SREB, Linda Hed. Hon driver Sjalotek Fryken, ta gärna kontakt med Linda via hennes verksamhet. Du hittar information om denna samt om våra andra medlemmar och deras respektive verksamheter på vår hemsida under ’Hitta en bärabarncoach/Sjalotek’.
/SREB

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *